Ölprovning (ny författare)

När man har vant sig vid att gå på djupet inom mat och dryckeskultur så kan det vara skönt att anordna en provning som inte är så pretentiös ibland.
Under ett besök hos min vän och numera arbetspartner Aengeln Englund så passade jag på att överraska med en mindre ölprovning.
Temat var mycket enkelt kvällen till ära, tanken var att visa andra typer av öl än den typiska svenska lagern.
Fem stycken öl hälldes upp i de närvarandes frånvaro och det var fem öl av mycket olika karaktär och utseende.
De fem ölen provades sedan med en mycket kort diskussion om färg, doft och smak. Tanken var inte att gå på djupet utan bara att visa på olika varianter av öl.

Jever Fun

Första ölen vi provade var Jever Fun en tysk alkoholfri lager. Detta var lite av en joker för att se vad de tyckte om en alkoholfri variant. Blev glatt överraskad över Aengelns kommentar om smaken. Han uttryckte att den bara smakade längst bak i munnen. Vilket naturligt öppnade upp för en diskussion om vart man känner smaker mest i munnen. Men domen mot Jever fun var hård. Ölen var främst smaklös med en hög beska.

Egen bedömning: Som en riktigt lätt öl med en påtaglig beska så är Jever inget som går hem hos mig. Jag anser att det finns många andra alkoholfria som kan erbjuda mig bättre upplevelser. Men vill man ha något lätt och gillar beska så kan detta vara en trevlig törstsläckare en varm dag. Blir dock mycket bättre som riktigt kall

Brewdog Punk IPA

Nästa ölen i ordningen var en India pale ale ifrån Storbritannien. Ännu en gång var smaken överväldigande längst bak i munnen men här uppfattade de provade mycket fler smaker. De provande var mycket förvånade över de många smakerna som blandades i ölen även om de inte kunde sätta ord på smakerna. Men att smaken av grapefrukt var dominerande höll de båda med om.
Denna öl gick utan tvekan hem. De många smakerna, beskan och samtidigt fruktigheten gjorde detta till Aengelns favorit för kvällen.

Egen bedömning: En påtaglig beska som drar sig mot grapefrukt och samtidigt de smakrika tonerna av aprikos och kryddor gör detta till en riktigt bra öl. Den avnjutes bäst som den är eller till en lite lättare kötträtt men glöm inte att kyla den lite

Oppigårds Spring Ale

Tredje ölen var en svensk ale. Denna gång var både smak och doft en helt annan. De provande tyckte sig uppfatta diskmedel/tvättmedel vilket jag snabbt insåg var de parfymerade tonerna som drog deras tankar åt det hållet. Till skillnad ifrån de två tidigare så var denna öl mer fruktig än besk. Istället för att diskutera smak och doft så svarade jag istället på deras nyfikna frågor om hur öl kan smaka så väldigt olika. Alla tyckte att ölen var intressant och god men det blev ingen favorit för någon av parterna.

Egen bedömning: Torr och med en fruktigsmak utan att för det missa beskan. Aprikos och honung dominerar smaken och den är en mycket trevlig öl att avnjuta som den är. Helst kylskåpskall under en lite varmare dag.

Primator Premium Dark

Fjärde ölen var en tjeckisk mörk lager. Detta var ett naturligt för att visa en lager som helt skiljer sig i smak och färg ifrån vad de flesta tänker på när det hör ordet lager. Ingen sa något direkt om smak och doft men när jag påpekade att Aengeln borde kunna känna en smak ifrån något annat han tycker om att dricka så utbrast han, kaffe!
De båda provande tyckte mina förslag att prova denna till någon lite mustigare kötträtt lätt mycket intressant och konstaterade att det skulle de göra så fort de hade chansen.

Egen bedömning: Nu börjar vi närma oss mina svaga punkter när det kommer till öl. Rostade toner, kaffe och chockad, perfekt balanserat mellan en angenäm sötma, en medelstor beska och en ganska stor fyllighet, ger ett öl som jag mer än gärna skulle avnjuta till en god och saftig köttbit.

Chimay Blå

Sista ölen var en Chimay Blå ifrån Belgien. Smakerna var många och välbalanserade. Men detta gjorde nog att denna öl var den svåraste för de provande att sätta fingret på. Mycket fruktig och med lite diskussion så kom man fram till att alkoholhalten borde vara högre än de tidigare. Detta ledde mig in på ett kort samtal om trappist öl och vad som är typiskt för belgisk munköl. Jag passade på att rekommendera att testa den till ost och de var lite förvånade över tanken på öl till ost men jag tror jag har övertygat dem att prova.

Egen bedömning: Belgisk öl är min stora svaghet så att jag uppskattar Chimay är inte förvånande. Den extremt stora fylligheten möter en bra beska och en relativt stor sötma. Brända toner blandas med knäck och ger ett öl ypperligt att dricka till en trevlig ostbricka eller till en mustig viltgryta.

Fokuset låg inte alls på analys av drycken utan mer på trevligt sällskap och vidgandet av vyer inom ölvärlden. Detta lyckades mycket bra insåg jag när Aengeln uttryckte att jag kommer att göra hans ölvanor mycket dyrare.
Med ett sådant uttalande så kan jag inte vara annat än nöjd. En mycket lyckad provning!

Kommentera