Uppdatering 3.2!

För några år sedan började jag se födelsedagar som versionsuppdateringar. Jag är lite skadad av mitt jobb som webbutvecklare men det här visade sig vara en ganska bra tanke. Varje år lär vi oss nya saker, upplever olika saker, får kanske ett och annat nytt problem, precis som det blir med programvaruuppdateringar, de kommer med både för- och nackdelar men innebär alltid någon form av utveckling. Jag kan inte se födelsedagar som något negativt och försöker aktivt att motverka att ålder ses som ett problem. Att åldras och få mer erfarenhet får inte vara negativt. Så länge det finns liv kommer det att vara något konstant, något som inte går att komma undan. Även om allt känns dåligt för stunden, om sjukdom eller andra problem är allt du upplever så finns det fortfarande möjligheter till bra stunder så länge det finns liv kvar.

Det är nog så att åldersnojja inte är för mig, jag håller mig till åldersstolthet istället. Jag har en ålder, det finns ett imorgon för mig och det är bra!

Men dags för årsredovisningen. Här kommer årets uppdateringar.

Changelog Eira v3.2

  • Nytt jobb!
  • Lärt mig mycket om Node, AWS och testning
  • Gått på mitt första utvecklingsseminarie sen studietiden
  • Äntligen fått se Cirque du Soleil
  • Egen trädgård
  • Klarat av 10 mil längdskideåkning på under en vecka
  • Rest ensam upp till norra dalarna, vandrat och bott i bil/tält
  • Fått bolltäcke för att sova lugnt
  • Lags massor av sten och lärt mig att hantera nya trädgårdsogäster
  • Tagit hand om nästan hela sekretariatet på en nationell bågskyttetävling
  • Gått en kurs i projekthantering
  • Äntligen lyckats ta mig runt hela trollkyrkeleden, och upp på stora och lilla trollkyrka i Tiveden, vars backar fick mig att vända med andningssvårigheter för några år sedan
  • Cykelavstånd till jobbet!
  • Byggt om ett kök
  • Lärt mig att tapetsera, hantera mönsterpassning och riva vägg
  • Blivit expert på pyjamasprogrammering (krypa från sängen till soffan och mysa ner sig i programmering direkt med en kopp kaffe som sällskap)

 

Begränsningar

Är det något som har ett värde i sig själv? Är det något viktigt att upprätthålla?

Igår blev jag påmind om imaginära begränsningar igen. Vi åkte iväg för att hämta upp en byrå efter kontakt via blocket. Vi hinner precis innanför dörren innan kvinnan jag pratat med utbrister lättat ”Åh vad bra, jag tänkte att det behövde vara en karl att hjälpa xx bära upp byrån.” Varpå de plockade ur lådorna för att den inte skulle bli för tung och bar upp den. Rent praktiskt är det en rätt lätt byrå på lite över 30 kg med lådorna i. Skulle jag ta den själv skulle det gå bra, senast i fredags plockade jag ut en hylla till bilen som låg på 27 kg. Det var lite otympligt att lägga in den i bilen utan att röra lacken men inget problem. Men här skulle det nu vara två stora karlar att släpa på denna stackars lilla byrå.

Det hela fick mig att tänka lite. Första reaktionen var frustration över att jag inte ansågs räcka till på grund av att jag inte var en ”karl”. Sen började jag tycka synd om kvinnan som sa det, på vilka fler sätt har hon låtit den tanken begränsa sig? Vilka upplevelser har hon missat av att begränsa sig? Kan vi inte försöka lära oss lite av det här?

Om du känner vid något tillfälle att du inte är rätt person att göra något, att du är för svag/långsam/klumpig/osmart eller vad det nu än kan vara, så testa att göra det ändå. Bara prova, du kanske blir överraskad. Fungerar det inte så testa igen. Begränsa inte dig själv så länge det inte påverkar någon annan för negativt. Agera! Våga misslyckas, våga prova igen och våga lyckas. Jag vill tro att det kan fungera och även om det inte kommer att fungera med allt så kommer varje övervunnen osäkerhet vara en seger i sig.